tisdag, november 24, 2015

Händelserik höst - ett första återknytande till början av september

Jag upptäckte att jag trots alla goda föresatser inte lyckats skriva ett enda blogginlägg sedan september trots att hösten varit späckad med händelser, både glada och ledsamma. Så nu tar jag en titt i min kalender och summerar det som varit för det är bra att ha grepp om sin egen historia.

Torsdag första veckan i september deltog jag i ett möte på universitetet där vi diskuterade en intressant app som utvecklats i form av en prototyp av ett par arkeologer vid Uppsala universitet. Den gör det möjligt att få se hur det såg ut i förhistorisk tid utan att bygga kommersiella vikingabyar och annat trams. Den är icke-invasiv och det går dessutom att modifiera den om kommande fynd gör det nödvändigt. Jag hoppas innerligt att den går i produktion eftersom det är en teknik som kan levandegöra historia utan att förstöra den. Här går det att se hur appen fungerar: Gamla Uppsala får liv i paddan från SvT:s hemsida.


Måndag andra veckan i september var det kick-off för musikalen Westside Story och det tillhörande samverkansprojektet Den goda staden i Svandammshallarna. Uppslutningen var stor och vi fick ett smakprov på sång ur föreställningen. Jag har suttit i styrgruppen för detta projekt som på alla sätt varit lärorikt och framförallt strävat efter att lyfta fram kolleger från olika håll som lämpliga deltagare i samverkansaktiviteter. Som programmet sedan utvecklades har många nya och nyttiga kontakter kunnat knytas mellan offentliga institutioner, näringsliv och universitet. Det är inte ovanligt att samhällsaktörer utanför universitetet vill ha kontakt med forskare och studenter, men det kan vara svårt att hitta fram till de rätta personer. Samverkansprojekt av det här slaget skapar ett forum för nätverkande som underlättar nyttiggörandet av forskning.




En fråga om principer

En reflektion:

Principer är till för att reglera relationer mellan människor så att konflikter kan undvikas genom att det finns en minsta gemensam nämnare för alla att förhålla sig till. Motsatsen är anarki där den som skriker högst, den som är starkast, den som är kontrollerande blir den som bestämmer för alla andras räkning. Förvisso finns det paragrafryttare och rättshaverister, men det förhindrar inte staten från att inrätta befogade lagar och ska inte heller göra det.

torsdag, september 03, 2015

Business as usual med sedvanlig variation

Igår upptogs dagen av att förbereda eftermiddagens programintroduktion. Sedan blev litet adminstrerande av en kommande exkursion till Skånelaholms slott med avancerad nivå och forskarutbildning.

Epostkorrespondens hann jag också med, bl.a. för att planera föreläsningar för vår kommande gästforskare Deirdre Pretorius som ska vara vid vår institution under november. I vår får vi dessutom en sydafrikansk gästdoktorand som ska vara hos oss hela vårterminen och vi spikade hennes ankomst- och avresedatum. Då utbytesstipendiet från EU föreskriver att hon måste vara på plats före årsskiftet har jag bjudit in henne att vara med på nyårsfirande och även lovat att härbärgera henne över Trettondagshelgen då hon inte kommer att få nycklar till sitt boende förrän i januari.

Idag sammanträde i min egenskap av rektorsråd på förmiddagen om ett spännande projekt med en app som visualiserar Gamla Uppsala och som är under utveckling. Om den skrevs det i tidningarna redan förra året. Om en halvtimme är det dags för terminsstarten på Högre Seminariet där gästforskaren Julia Habetzeder vill diskutera intertextualitet som arbetsmetod med utgångspunkt från hennes egen forskning om senromersk visuell kultur. Sedan behöver jag dels köpa ett par nya höstskor och dels besöka apotek för att införskaffa Alvedon, ingetdera har jag hunnit med tidigare i veckan.

tisdag, september 01, 2015

Skulpturinvigning

Så var man tillbaka på arbetet sedan några veckor och givetvis kom sommaren precis som arbetet började. Idag har jag ägnat mig åt att förbereda terminen, men också åt att delta i en invigning av en fin och tänkvärd skulptur av Knutte Wester kallad Pojke med vingar, som nu finns till allmän beskådan i Engelska parken. Han har under en följd av år arbetat tillsammans med utsatta människor och modellen till gossen med vingarna träffade han bland flyktingbarn. Skulpturen är en del av fjolårets aktiviteter i projektet Leva i fred då Uppsala firade 200 år utan krig. Det blir foto på den så småningom.

tisdag, augusti 11, 2015

Åter hemma

Så var årets fjällvistelse avklarad och slutet på semestern närmar sig. Jag lyckades i varje fall åstadkomma ett antal blogginlägg trots bristen på internet och har nu datumstämplat dem rätt i efterhand och lagt upp dem. Internetproblemen fortsätter, med jämna mellanrum dyker servern och så kommer jag inte ut fastän jag återvänt till civilisationen. Mycket irriterande. Strax ska jag tackla sommarens jobbepost så att det blir undanstökat. Särskilt som jag måste skjuta på ett möte i Visby som skulle ägt rum nästa vecka, då ett annat möte också inhalerats. Även om jag sett fram mot några dagar där känns det bättre tidsmässigt att slippa besöket.

onsdag, augusti 05, 2015

På tur i Stuor Muorkke

Dagen därpå ringde hon till Naturum, men då den hon talade med inte kände till att någon lämnat in några nycklar gav föräldrarna och jag oss av tillbaka till där vi fikat längs leden igår för att se om de låg där. Vi hade bara gått 1,5 km och snart hade vi identifierat platsen. Sedan letade vi flitigt i 15-20 minuter, men tvingades konstatera att inga nycklar låg där. Vi återvände till Naturum där vi lämnat bilen, ringde grannen för att rapportera. Då fick vi veta att föreståndaren vid Naturum ringt upp efter det vi åkt för att meddela att nycklarna nu fanns att avhämta i receptionen. Vi hämtade ut dem för att bespara grannen en onödig tur dit. 
Sedan fortsatte vi vidare för att på egen hand gå till Stora Sjöfallet som gett det svenska namnet åt nationalparken. Man kör fram till Vattenfalls stora parkering mittemot Vietastunneln som går in i berget. Där finns en vitt stort garage och från det leder en asfalterad gammal väg vidare några hundra meter. Bilen lämnar man vid den gångbro som numera ersatt en bilbro över en bäck, så fortsätter man till fots längs den gamla vägen tills den tar slut och där går man vidare på en stig en bit innan man kan se ut över fallet som icke är. Nuförtiden utom vid dammsläpp är där en rejäl fors, men av det vattenslipade berget kan man bilda sig en uppfattning om hur mäktigt fallet en gång var. Faktum är att jag har ett minne från det jag var barn då vi besökte platsen, men sedan dess har vi aldrig åkt dit. Vi frågade oss själva nu varför vi inte tagit med oss gäster dit under årens lopp då det var mycket enkelt att promenera dit. Hädanefter kommer det dock att ingå i programmet. I år har det myckna regnandet sett till att skapa ett överflöd i dammen som lett till att det finns ett ovanligt rejält vattenflöde.

På samiska heter Stora Sjöfallets nationalpark Stuor Muorkke. Det är lätt att dra den snabba slutsatsen att innebörden av det svenska och det samiska namnet är detsamma, men så enkelt är det inte.  Stuor betyder förvisso stor, men Muorkke är i stället ”en landsträcka mellan farbara båtleder” eller näs eller ed. Det finns som svenskt låneord i form av mårka. Den svenska benämningen uppmärksammar med andra ord det en gång i tiden så spektakulära vattenfallet eller naturhindret sett ur mänsklig synvinkel, medan den samiska är inriktad på var man tar sig förbi det så att man kan fara vidare. 

Djurliv inpå knuten

Häromkvällen satt en rätt stor groda på trädäcket, ca 7 cm lång. Tyvärr har jag glömt min kamera i Uppsala så jag kunde inte fotografera vare sig den eller fågeln i pappas hand.  Grodan var kamoflagefärgad och hade den inte suttit på trädäcket så hade den varit osynlig. Den hade ett oregelbundet mönster i brunt, gult och orange som smälter in sömlöst på den marktyp vi har med nedfallna barr och gamla löv i exakt samma färger.  Undrar om den likt salamandern bytre teckning efter underlag? 
En liten harpalt har också bosatt sig i området. En kväll skuttade den fram över tomten och in under min lillstuga. När jag gick in där hoppade den vidare till vedbon, under den och ut på andra sidan för att sedan skutta bort längs vägen. Den var väldigt söt och jag hoppas att den får växa till sig även om den äter upp allas blommor. Men den lever ett farligt liv för idag kom en ungräv glatt trippande förbi köksfönstret och precis som den kom upp på vägen fick den syn på en råtta i riset som den omedelbart attackerade. Sedan bar den iväg med den ut i skogen.

tisdag, augusti 04, 2015

På tur med Naturum

Två gånger i veckan från mars till september erbjuds Naturums besökare guidade turer i Världsarvet Laponia. I år äger en tretimmarstur rum på tisdagar längs en led upp på ett berg ovanför Naturum och på torsdagar kör man till Vietas och går på tvåtimmarstur till Stora Sjöfallet. Då en av tisdagarna jag var här visade sig vara den enda soliga dagen på en dryg månad valde vi den längre turen. Vi tog med oss utflyktsmat och gav oss av tillsammans med en av stuggrannarna och hennes hund Kasper, en livlig Welsh Springer Spaniel, till Naturum.

Vandringen leddes lustigt nog av en biolog från Malmö. Hon var säsongsanställd mars - september. Hon blev mycket imponerad över mina föräldrars rörlighet, båda är 80 +. Det enda jag saknade i visningen var några ord om själva Naturumbyggnaden, däremot berättade hon om världsarvets bakgrund och omfattning, om samisk kultur, om de natur- och kulturlämningar runt om Naturum som renderat den en R skylt innan vi begav oss av längs leden. 

Vi hade turen att få syn på ett fjällvråkspar på nära håll och dessutom råkade vi på återvägen skrämma upp en Jorduggla som på mäktiga vingar flydde över myren invid. Guiden pekade bl.a. ut orkidén Sankta Marie Nycklar, Linnea, men också gamla samiska barktäkter på tallar invid leden. Jag lyckades även identifiera Ormrot utifrån det exemplar som Huva visat under föreläsningen och även kvanne. I allt en trevlig vandring bortsett från att vår granne när vi kom hem upptäckte att hennes stugnycklar saknades. Arbetshypotesen var att de åkt upp ur ryggan när hon skulle ta fram sittunderlaget. Tur nog har hon en reservnyckel hos en annan granne i byn.

måndag, augusti 03, 2015

Bakfest

Medan vi hoppas på bättre väder har vi tagit itu med att baka för att förgylla tillvaron. Vi köpte senaste numret av Hembakat och bakar oss resolut igenom det, så länge det regnar i varje fall. Det har blivit jordgubbsmoussetårta, en rabarbersmulpaj och en jordgubbskaka med kardemumma. Näst på tur står blåbärsrutor med lemon curd och kokos. Mina nummer av Hembakat på iPad börjar krångla. Eftersom tidningen inte finns kvar på Qiozk som jag köpt dem från börjar jag känna mig nervös. Kanske läge att skriva till Hembakat och ge dem en lista på vilka nummer jag har och fråga om jag kan få dem i pappersversion?
Problemet med Hembakat är löst, jag har gjort skärmdumpar på min iPad på favoritrecept som jag sedan flyttat över till min MacBook Pro där jag använder smarta album för att grovsortera dem ämnesvis. Mycket praktiskt. Då regnet fortsätter och inte verkar ge med sig har vi fortsatt våra bakexperiment. Vi prövade ett LCHF-recept då vi hittade sukrin i ett skåp och gjorde en god chokladtårta med smörkräm smaksatt med körsbärsvin och med ett blåbärstäcke ovanpå. 

Inspirerad av ”Hela England bakar” har vi också gjort makroner kryddade med kardemumma och med chokladfyllning. Vi var rätt nervösa då de i TV-programmet underströk hur svårt det är att lyckas med makroner, men våra blev perfekta. Vi har mandelmjöl så att det räcker till ännu en sats…vi gav nämligen bort hälften till en granne som bjöd på middag igår.

söndag, augusti 02, 2015

Samisk mathållning och örtkunskap

Nu när Naturum vid Stora Sjöfallet är klart finns det för ovanlighets skull litet nya aktiviteter på nära håll, som föreläsningar och guidningar. Annars genom åren har det varit tunnsått med det då jag hittills aldrig varit här i tid för att ta del av Saltoluokta musikfestival. Utbudet har bestått i fiske, båttur, bärplockning, att gå på egen tur i närområdet eller ta bilen till Ritsem och sedan båten till Änonjalme. 
I söndags for vi dit och lyssnade på ett föredrag med Greta Huva som driver Viddernas Café i Jokkmokk och som intresserat sig för traditionell samisk mathållning. Hon har gett kurser åt samiska ungdomar i detta och nu talade hon över ämnet örter i medicinskt bruk och i matlagning. Vi tänkte att vi kunde lära oss att börja ta tillvara det vi har runt knuten utöver bär. Björk lider vi t.ex. inte brist på där de späda löven kan användas i maten och saven kan drickas. Gott om tall finns att användas till barktäkt och vi fick lära oss att identifiera träd som använts för det. Det är innerbarken som är näringsrik, den skärs ut, torkas och mals till mjöl som kan användas i gröt eller bröd. Trädet far inte illa av det. Föredraget var illustrerat med bra powerpointbilder och med sig hade hon dessutom en del växter och smakprover, som barkbröd, kanderad kvanne och te på sprängticka (som enligt en amerikansk studie visat sig skydda mot strålning). Det var mycket lärorikt och intressant.

I Naturum har de också försäljning av produkter som bl.a. är tillverkade av Greta Huvas företag Viddernas Hus, som örtteer, kråkbärsmarmelad, björksalt, skogsalt och blåbärssaft till förtäring och för medicinskt bruk björnsalva och rensalva, som består av grankåda och å ena sidan björnfett och å andra sidan renfett. Jag har köpt något av det mesta endera åt mamma eller mig själv. Björnsalvan har visat sig vara fantastiskt effektiv mot det eksem på ett lillfinger jag dragits med sedan i våras. Efter ett par dagars användning har det nästan lagt sig och fingret är inte lika torrt längre. Huden blir len som en barnstjärt och salvan går in på nolltid. Principen är att allt på ett djur som man fällt ska användas så att det inte gett sitt liv förgäves. En god tanke i sig.

lördag, augusti 01, 2015

Internettiggeri, fågelräddning och Naturum

Eftersom det är månadsskifte och en viss oro infann sig hos mig för hur det står till på räkningsfronten gav vi oss av till fjällanläggningen i Stora Sjöfallet där den snälla personalen lät oss logga in på deras nätverk, så att jag kunde undersöka det och även besvara en del epost. På kvällen skulle jag installera den nya skrivaren vi köpt i Gällivare när jag kom, men döm om vår frustration när vi insåg att det krävde uppdatering online av drivrutinerna på den medsända CD:n.  
I förmiddags bet vi i det sura äpplet och ringde till Sjöfallet och frågade om vi åter åter kunde få nyttja deras nätverk för att kunna installera den. Det gick bra och vi åt även lunch för att freda samvetet, god souvas med helstekt delikatesspotatis. Vi hade tur med vädret och solen sken från en blå himmel vilket inte hänt så ofta i år.
Medan jag installerade skrivare på tre laptops, mina föräldras och min egen, flög en fågelunge in i en fönsterruta och tuppade av. Min pappa lyfte upp den och satt med den i handen och pratade lugnande med den tills den kvicknade till och flög iväg av sig själv. Personalen blev intresserade, fotograferade flitigt och lovade att pappa med fågeln i handen skulle bli dagens foto från anläggningen på sociala medier. 

Efter dessa äventyr for vi till det nya Naturum som ligger på en udde en bit från Sjöfallet. Mycket stilig byggnad som vi tjuvtittade på ifjol innan den var färdig. Nu var utställningen på plats, både snygg och informativ, liksom boklådan och caféet. De sålde också lokala läckerheter tillverkade i Jokkmokk, Björksalt, örtteer, kråkbärsmarmelad, Lemmelkaffe m.m. Där fanns också lokalt tillverkade skönhetsprodukter. Jag stöttade förstås alla former av lokalt hantverk, både de ätbara och rengöringsmedlen (duschcrème och flytande tvål med hjortron). Det var den lönen. Björksaltet kom till användning redan till middagen på kvällen, kokt laxrester med wokade grönsaker och glasnudlar. En cross-over med besked. Men jag har lovat mamma att göra av med matvaror som hon inte vet hur hon ska använda.

fredag, juli 31, 2015

iDance

Då vädret förhindrar de långa promenader vi har brukat ta förr om åren, så har jag introducerat mamma för iDance-appen. Hon blev mycket entusiastisk. Så nu övar vi nybörjarsteg i allt från Bollywood till Salsa. Det blir bra pulshöjande gymnastik och dessutom är det roligt. Inte heller är det alla 80-åringar som muntert tar itu med att lära sig krångliga danssteg. För det mesta glömmer jag bort hur gamla mina föräldrar är, men egentligen är det inte inte åldern som avgör utan hälsan. En sjuk trettiåring är lika dålig som en sjuk åttiåring och en frisk åttiåring kan göra samma saker som en frisk trettiåring. Discotimman med Alcazar efter Allsång på Skansen på TV1 ger också ett utmärkt tillfälle att praktisera inövade steg...

torsdag, juli 30, 2015

Råttinvasion

Vissa år är lämmelår, andra år är råttår som det här. Då äter de av allt som växer, potatisblast och blåbärsris mumsar de i sig med fröjd. Det senare må så vara, men det förra är ett problem då den ihärdiga kylan och regnandet gör att det är tveksamt om det alls blir någon potatis i år. Det blir i så fall första gången på de dryga 30 år som föräldrarna ägt stugan! Resolut har de placerat ut råttfällor inte bara i potatislandet, utan här och där under friggebod och stuga. Bara sedan jag kom har en fem-sex råttor (troligen sorkar, men vi kallar dem råttor) fastnat i dem och de tycks aldrig ta slut. Samtidigt tycker jag synd om dem, de är ju så söta när de kilar runt i riset som små brungrå bollar. 

onsdag, juli 29, 2015

Ja, se det regnar...

I år trallar jag på en julvisa fast med ny text. I stället för att snön faller så regnar det dag ut och dag in, 80 mm bara den senaste veckan. Lyckligtvis är det inte bättre hemma heller, det är som det är med vädret, så jag behöver inte vara avundsjuk på de som är i Uppsala. 
Två mindre semestermotgångar utöver att det är blött överallt har inträffat och båda av I-landskaraktär. Mammas router fungerar inte som det ska trots att den förra som inte heller fungerade som den ska byttes ut i april, så nix internet. Och dessutom hade jag inte tänkt på att min nya, lilla MacBook Pro saknar inbyggd DVD-spelare så det blir inte någon kvällsavslutning med Buffy säsong två. 
Faktum är att internetavsaknaden är ett större bekymmer då jag hade tänkt göra en hel massa roliga saker som jag annars inte har tid med, däribland blogga live, men nu gick det i stöpet. Egentligen måste jag bearbeta ett bokmanus också, men det glömde jag lägga över på datorn. Det löser jag den här gången genom att skriva inlägg löpande i ett dokument, så får jag ta mig tiden att klippa, klistra och omdatera när jag är hemma igen. Jag kan komma åt det, men måste i så fall åka 5 mil tur och retur till Stora Sjöfallet för att ladda ner det igen från eposten. Lätt irriterande är att notisfunktionen för Facebook inte påverkar, utan aviseringarna om nya meddelanden av olika slag kommer in utan att jag kan ta mig in på hemsidan och läsa mer än början på meningen. Tur att det går många deckare och långfilmer på TV så här om sommaren och att jag även laddade resväskan med böcker.

Internetproblematiken är kanske den enskilt viktigaste orsaken till att jag har svårt att se någon möjlighet att ta över stugan när föräldrarna inte längre orkar eller vill. Jag kan helt enkelt inte vara frånvarande från epost och annat sommartid mer än 10-14 dagar, vilket gör att jag inte kan utnyttja stugan rimligt mycket längre. Förr gick det bra, det är de senaste två åren som det blivit allt svårare att ens ta sig ut på nätet. Varför är oklart, supporten hittar inget fel i sin ända utan rekommenderar byte av router men då ska man ju ha en postadress att skicka en sådan till och det har inte föräldrarna längre.

tisdag, juli 28, 2015

Köp svenskt, köpt lokalt

Svenska bönder har det tufft idag, men utan dem skulle vi inte klara livsmedelsförsörjningen på sikt. Om något i världspolitiken skulle ändra sig skulle vi redan idag inte kunna förse vår växande befolkning med mat. Vi skulle helt vara i händerna på globala marknadskrafter utan svensk mjölkproduktion t.ex. och det tycker jag i varje fall känns obehagligt. Så jag handlar svenskt för att stödja bättre djurhantering, mindre miljöpåverkan, öppna landskap, bättre kvalitet, minskat antibiotikamissbruk, bättre hälsa och minskad smittospridning av farliga sjukdomar som salmonella och TBC, mindre arbetslöshet och fortsatt inhemsk produktion med alla dess positiva värden. Jag vill dricka mjölk från glada kor, äta ägg från lyckliga höns och korv från grisar som fått leva livets glada dagar längre tid än ett halvår.
Jag försöker också i görligaste mån tänka lokalt där jag befinner mig, så när vi handlade mat i Gällivare riktade vi in oss på största möjliga andel lokalproducerat framförallt av mejeriprodukter, ägg och kött där det helst ska stå på förpackningen vilken gård det kommer från. Ja, honungen kommer från min kusin i Öjebyn och mer lokalt är svårt att åstadkomma. Blir det dyrare? Ja, men inte dyrt, jag avstår i stället med glädje från den årliga charterresa till solen som andra lägger sina pengar på. Det är en fråga om prioriteringar. En får helt enkelt acceptera att på våra breddgrader är en inte garanterad sol och värme, det är allt och det går faktiskt att leva med. Dyrare kött, fisk och mejeriprodukter leder till att jag äter mer grönsaker vilket bara är nyttigt och de ska gärna vara lokalproducerade, som de tomater och den gurka vi köpte som kommer från Hietalas i Överkalix.

måndag, mars 23, 2015

En stilla önskan om ett laga skifte i arbetsveckan

Trots att jag i kalendern numera skrivit in 30 min bloggtid i slutet av dagen för att komma till skott, så blir det alltför ofta inte av pga att någon annan aktivitet tränger sig på.

Min önskedröm vore att kunna genomföra ett laga skifte i arbetsveckan för den ser faktiskt mer ut som skiftena gjorde innan denna jordbruksreform. Som en illustration av detta får ni här ett par bilder som visar hur det såg ut i Risdal i Kalmar län före och efter skiftet 1838. Innan var det som synes ett oöverskådligt lapptäcke med små plättar här och där, liggande huller om buller, kors och tvärs i små rimpor. Efter skiftet vaknade bönderna upp till en välorganiserad markstruktur präglad av logik och rättvisa med stora sammanhängande partier mark som var överblickbart och lättarbetat.




Min akademiska arbetsvecka ser sällan ut som den nedre bilden, i stället som den övre. Rörigt och svårbrukat. Och det beror på att man ständigt med kort varsel måste anpassa sig efter alla andras önskemål, förhinder och kalendrar. Nu ser förstås alla andras kalendrar också ut som nedan och inte bara min, men det måste ju påverka allas kreativitet och produktivitet till det sämre vad jag kan förstå. Tyvärr är det svårt för att inte säga omöjligt att göra något åt saken. När jag undervisade på grundnivå fanns det ett någorlunda ordnat schema att följa, typ A-kursen måndag och onsdag, B-kursen tisdag och torsdag, C-kursen fredag till följd av nödvändigheten att ha en central schemaläggning. Sitter det 70 studenter och väntar på en så går det inte heller att ändra på schemat hux flux till följd av något hastigt påkommet möte.

Nu har jag huvudsakligen administrativa arbetsuppgifter utöver handledning och då är de svårt för att inte säga omöjligt att åstadkomma samma nivå av förutsägbarhet. Även om det ur arbetsmiljösynvinkel vore önskvärt. För varför skulle mitt behov av samlad arbetstid trumfa över någon annans behov att kunna styra sin arbetstid när vi båda måste samverka?

Min önskedröm ser i vart fall ut så här: Forskning måndag och tisdag (40%, hel utan eposthantering och möten), onsdag (20%) undervisning, handledning på forskarnivå/masternivå, uppsatsventileringar, torsdag studierektor inkl relaterade möten (20%) och högre seminarium samt rektorsråd fredagar (25%). Nej, det skulle aldrig gå i praktiken att dela in det så, även om det vore effektivare och mer lätthanterligt.

Jag har i varje fall för att säkerställa att jag hinner med bokat tider i kalendern för vissa uppgifter så att jag verkligen hinner med dem och ska försöka hålla mig till det.

Dit hör att hantera epost 8-10 alla veckodagar utom tisdag då det blir 8-9 pga stående personalmöte kl 9-10. Räcker det? Nej, det är svårt att hinna med också om man avsätter nio klocktimmar i veckan för det av det enkla skälet att det inte bara handlar om att läsa e-breven utan också om att agera utifrån innehållet. Det ska läsas texter, det ska skrivas intyg, det ska skrivas ansökningar, det ska svaras på enkäter, det ska anmälas och bokas tider osv. I vissa fall kan det delegeras till tid som bokats in för detta, men mestadels är det enklast att utföra tillhörande arbetsuppgift med en gång.

Till bokade tider hör även 2 timmar per vecka för en kurs som nu pågår för fullt där studenternas uppgifter ska kommenteras och de ska handledas. Men också minst två timmar per vecka åt studierektorsarbete som inte får ruckas på. Forskningen petar jag in där det går och om det går, men mest blir det olika sammanträden som landar där i brist på annan tid att lägga dem.

onsdag, mars 11, 2015

En alldeles vanlig arbetsdag...

Det finns också sådana i mitt liv. Alldeles vanliga arbetsdagar. Vissa perioder är fyllda av möten och undervisning huller om buller, andra perioder är kalendern friare. Just nu har jag mer obokad tid än vad jag haft på länge och då är frågan hur jag använder den. Inte nödvändigtvis alltid som jag själv tänkt mig :).

Igår fylldes tiden upp av en del planerade men också diverse oplanerade men nödvändiga saker, som personalmöte, kort studierektorsdiskussion, intygsskrivande, påskrift av en individuell studieplan, och påskrift av ett betygsunderlag. Sedan assisterade jag en kollega som på kort tid skulle förbereda en föreläsning om moskéeer genom att skicka över powerpoint över moskékomplex i Istanbul som jag själv gjort för ett par år sedan och som  i varje fall sparade hen litet tid. Några nyttiga artiklar kunde jag också bistå med som jag hittat på olika håll.

Sedan följde ett lunchsammanträde på Musikum och när det var över kom ett telefonförfrågan om jag kunde kvarstå som revisor för AICA (konstkritikersamfundet) vilket jag raskt sa ja till. Ett sms meddelade att nu har affischerna kommit för nästa veckas begivenhet som jag medplanerar: ett panelsamtal om offentlig konst på universitetet utifrån den kritik som getts och ges av verket Apollon och Dafne på Ekonomikum. Den intresserade är välkommen 17/3 kl 18 i Hörsal 2 på samma plats där verket finns. Min eftermiddags uppgift blev att hasta runt i Engelska parken och affischera, idag ska jag fortsätta med att göra det i Ekonomikum då jag ändå ska dit för ett informationstillfälle om Nya Ladok.

Här en länk till konstnärens presentation av de delar av den offentliga utsmyckningen på Ekonomikum bland vilka Apollon och Dafne återfinns.

http://www.konst.org/swe/konst/offentlig/ekonomikum/ekonomikum.html

Här en länk till en debatterande artikel i Ergo om det:
http://www.ergo.nu/konst/20141216-v%C3%A5ldt%C3%A4ktskonst-p%C3%A5-campus-forts%C3%A4tter-provocera

Dagen avslutades med ett försök att organisera en redovisning av ett case på en kurs som ska ske imorgon. Det hela försvåras av att Studentportalen där gruppernas powerpoints ska läggas upp kommer att släckas ner tillfälligt för underhållsarbete under eftermiddagen idag, vilket jag då inte riktigt hade räknat med. Idag räknar jag med att omväxlande lära mig mer om nya LADOK, gå på hundpromenader, planera morgondagens evenemang och ägna mig åt Istanbulkursen + att utlysa ett ventileringstillfälle och att lägga upp underlag för ett kommande högre seminarium i Medarbetarportalen.

I bästa fall hinner jag kalla mina masterstudenter till handledningsmöte. Det går lättare nu när alla exjobbare finns inlagda i Studentportalen, så att man slipper jaga dem via privata epostadresser.

lördag, mars 07, 2015

Studiebesök på Armémuseet och Nordiska museet i Stockholm

För sjunde gången genomför vi den s.k. Monumentkursen som utspelar sig i Uppsala, Stockholm och Istanbul. I Uppsala ingår en vecka med föreläsningar och ett studiebesök i Uppsala universitetsbiblioteks bildsamling. I Stockholm är Armémuseum och Nordiska museet mål för studiebesök där studenterna med utgångspunkt från vissa frågeställningar ska genomföra grupparbeten och sedan gemensamt diskutera. Ett av praktnumren vi tittar på är det turkiska militärtält som är ett krigsbyte och syns på fotot nedan.


 Sedan hittar man ibland andra roliga föremål som inte direkt har med saken att göra, men som ändå är intressant att titta på, som kokvagnen nedan som kändes ganska steampunkig.



På Nordiska museet har vi bara ett mål med besöket, de s.k. Rålambska tavlorna från 1600-talet som visar en sultanprocession med noggrann dokumentation av dennes hela hov. Vem som målat och var de målats vet ingen, men däremot vet vi att uppdragsgivaren som gett sitt namn till dem var ambassadör i Istanbul. Målningarna är unika och märkvärdiga, men hänger ändå illa i ett trapphus där det inte är helt lätt att titta på dem.


För egen del tog jag tillfället i akt att besöka den ostfestival som ägde rum samtidigt i stora trapphallen och som var tänkt som dragplåster. Därför tog man en extra hög entréavgift också av vår studentgrupp som inte alls var där av det skälet, så när vi nu tvingats betala för den kändes det nödvändigt att göra en snabb marsch med smakprovning när vi var klara med vårt. Se nedan för en vy av denna inomhusmarknad.

torsdag, mars 05, 2015

Museirådet på besök i Museum Gustavianums magasin



I Uppsala universitets samlingar finns många spännande föremål. En del av dem kan man se i den nyöppnade utställningen på Museum Gustavianum. Annat finns i det nya föremålsarkivet som vi besökte i början av februari. I rummet med organiska föremål förevisades den egyptisk kista i trä som fotot ovan visar och som enligt antikvarien spred en vag doft av mumie omkring sig.


I metallrummet förevisades en hjälm från 1600-talet där bucklor och perforeringsskador avslöjade att den använts i strid. Annars är ofta de bevarade hjälmarna av uppvisningskaraktär, vackra konsthantverksföremål som tillverkats till prydnad och som statusobjekt.


På fotot ovan står museirådets ledamöter och lyssnar med stort intresse på antikvarien John Worley, själv vapenspecialist när han presenterar några svärd ur samlingen, däribland ett bödelssvärd som just nu tillhör de på museet tillfälligt utställda märkliga föremålen. Passa på att besöka den under våren!