tisdag, juli 26, 2011

A silent minute

Today my parents and I took part in the silent minute at noon that was proclaimed to honour those who lost their lives in the senseless massacre on Friday. We were at the time picking cloudberries. A previous time I participated in this ritual was after the 9/11 attack on the Twin Towers. I remember clearly where I was, at the Gothenburg Book Fair attending a talk taking place upstairs in the so-called International Square.

Likewise, I will most assuredly remember where I was in 2011 when the ritual was repeated because of another terrorist attack, this time not by islamist fanatics but by a right wing fanatic. We will do well to keep in mind that all ideologies, political or religious, can spawn followers who are willing to kill to force their own opinion on the world around them. To quote from Dorothy Sayers: the first thing a conviction does is kill someone.

I much prefer remembering those who were murdered than their murderer. He deserves to be forgotten - damnatio memoriae!


- Posted using BlogPress from my iPad

söndag, juli 24, 2011

The Face of Evil

After two days of following the most agonising news reports ever in the Nordic countries it is clear that the Devil's handyman is a blond, blue-eyed Norwegian. In my mind his deeds cannot be explained by psychology alone, it is evident that there is such a thing as pure evil and that it has taken possession of this man.

How else can you deliberately shoot down unarmed children, teenagers and youth? How else can your worldview get so warped that you truly believe that massmurder is the will of Christ?

Even if he once were a Christian he had definitely succumbed to the influence of the Devil. I cannot help, but thinking of C S Lewis who in his Screwtape letters demonstrated how the spiral of evil is set in motion and how perceptions can become skewed step by step. This man is in the same league as Hitler and Stalin.

My heart reaches out to all those in Norway who have lost someone they loved, a child, a grandchild, a sister, a brother, a cousin, a friend, a boyfriend, a girlfriend, a classmate, a colleague, and to all those bright young people who had their life ahead of them, but was robbed of it all by one malicious evil madman.

- Posted using BlogPress from my iPad

fredag, juli 22, 2011

Foxy ways

This morning we saw a beautiful red fox run across our backyard chased by a crow and a seagull for once united by a common enemy, otherwise they fight quite a lot in a noisy way. There are lots of foxes this year since this has been a good year for the wood mice and the lemmings. Yes you read correctly, in June lemmings were on the move. My parents haven't seen so many for years. Unfortunately the lemming season was over by the time I arrived. The only one I've seen was squashed flat on the road being very dead. They are terribly aggressive and hiss at you when on the move, but so cute and beautiful with their orange-brown fur.

The mice on the other hand I've seen quite a lot of. They are also terribly cute but a complete nuisance. Not only were they chewing off the stems of the potato plants, dragging them off to the compost heap (presumably to make bedding for nests), but they had encamped in the attics of both the big cabin and the small one during the winter. In there they had organised latrine corners where they had been peeing and defecating for months. The result I a was told was not pretty. My mother noticed a strange discoloration of the inner ceiling below and they had to sanitize the attic from mice guano and repaint the ceilings of both cabins.

My parents have tried to use noise scares on them to get rid of them in a nice manner, but with little success. The mouse traps didn't work either, the smart animals avoided them. Lately, my father has been doling out rat poison which they have gobbled up like anything. I feel slightly guilty about it as they are really, really cute, but you can't have a cohort of mice destroying the house.

torsdag, juli 21, 2011

Cloudberrying

Today we went to see if there are any cloudberries ripening in the marshes around us. For some years now there hasn't been a lot. Too few insects = non pollination of the flowers = no berries. This is one consequence of a series of dry spring seasons, the habitats of the insects require wet weather. Not that I mind having no Mosquitos chasing me indoors, but it does affect both the cloudberry harvest and the birds that eat the insects. The birds lay fewer eggs and become more scarce. You certainly become aware by your own observation how fragile the balance of nature can be and how vast the consequences.

Anyway, we went first to one marsh, but found very little. Then to a second one closer to where we live, and bingo! There actually were enough to make picking worthwhile. In less than two hours we gathered one kg each, which is quite a respectable harvest a year as bad as this. The reason there were any at that spot became obvious pretty soon - we also found Mosquitos there. Not as many as usual, which I was grateful for, but enough to be annoying.


- Posted using BlogPress from my iPad

Language switch

I have decided to blog in English, at least for awhile. Why I can't say. I just felt like it. Perhaps I will find blogging more fun that way. And, if for no better reason, this will give me a chance to practice my English.


- Posted using BlogPress from my iPad

onsdag, juli 20, 2011

Ofattbart och tragiskt

Dagen började med sorgebud. Sonsonen till goda vänner till mina föräldrar förolyckades natten mellan söndag och måndag. Han blev bara 22-23 år gammal. Det är alltför ungt att dö. Av okänd anledning körde han in i en lyktstolpe med sin motorcykel.

Så fruktansvärt för hans familj. De var på semester med döttrarna, medan han var kvar på hemorten. Farmor och farfar, mina föräldrars vänner, var i sommarstugan. De kom hem först och drabbades av den tunga uppgiften att ringa runt och meddela släkt och vänner det som hänt.

Min fantasi är alltför livlig, jag kan inte låta bli att föreställa mig hur det måste kännas för de olika familjemedlemmarna. Hans farföräldrar var alltid oroliga när han som barn började köra motocross. Jag har känt dem hela mitt liv. De är goda och generösa människor som förtjänat bättre av livet. Det var illa gjort av Gud.

Motorcyklar borde förbjudas. De är fullkomligt livsfarliga. I vart fall borde ingen under 25 få köra mc. Så länge kan det ta tills frontalloberna vuxit klart. De är med dem vi bedömer risker och särskilt riskabla fordon bör inte få framföras av någon som inte förstår hur farliga de kan vara.

Förra sommaren körde min kusins man omkull med mc och fick multipla frakturer. Hade han inte haft särskilt dyr skyddsutrustning hade han inte klarat sig. Även om han är på benen igen kommer han att ha men resten av livet.


- Posted using BlogPress from my iPad

måndag, juli 18, 2011

Sommarmotion

Mamma har inhandlat redskapen för den senaste motionsfluga - BungyPump-stavar. Så nu ska vi stavgå varje dag. Det är tyngre än det ser ut, eftersom nedre delen är fjädrande och erbjuder 4 kg motstånd. Otränade som vi är kör vi det lätta programmet med 30 min gång med varierat tryck avslutad med 10 min nedvarvningsgång. Det ger faktiskt rejält med motion, vilket kan behövas som motvikt mot småkaka till kaffet vid fikapauserna och rabarbertårta med jordgubbar och vaniljvisp efter middagen. Ja, och så gäddquenellerna med gräddsås till lunch förstås.....

Jag överväger att inhandla stavar åt mig när jag kommer hem för motionera mer behöver jag.

Förresten valde jag The Terror of Constantinople av Robert Blake som utomhusbok, eftersom paddans skärm blänker för mycket och är för ljussvag för att kunna läsas där. Min paddbok Charmed Life som är första delen av Chrestomanci-serien av Diana Wynn Jones har jag redan läst ut. Det var en synnerligen trevlig barnfantasybok och jag har laddat ner andra delen redan: The Lives of Christopher Chant. Här ser man en distinkt fördel med iPad, böcker som getts ut för länge sedan som Chrestomanci blir tillgängliga igen utan att behöva omtryck.

söndag, juli 17, 2011

Tysk leverkorv

Glömde så när att nämna att det numer i Jokkmokk finns tillverkning av tyska charkuterier. Damen som står bakom produktionen stod på torget i Gällivare och sålde ur en vagn. Kommersen gick väl inte lysande, men vi köpte i varje fall en leverkorv som inte går av för hackor. Hoppas hon är på plats på fredag så vi kan handla mer. Billigt och gott.

- Posted using BlogPress from my iPad

Ditt som datt

Det var mulet idag utom ett par timmar på eftermiddagen, så jag har ägnat dagen åt att kopiera foton till ny bärbar hårddisk. En tråkig men nödvändig syssla. Trots det har jag bara betat av en tiondel. Tydligen har jag samlat ihop drygt 20.000 foton, hoppsan! Det kan omöjligen stämma, men datorn påstod det.

Årets sommardiet för mig och mamma återfinns i kokboken "Hälsosam nordisk mat". Goda, nyttiga recept, men det där med nordisk är väl rätt till ca 80%. För mig veterligt växer till exempel ingen inhemsk chilli i Norden. Nya frukostvanor i år, vi äter yogurt med havrekuddar och blåbärssylt.

Just nu läser jag Diana Wynn Jones "Chrestomanci" på paddan. Mycket lovande. Gwendolyn är ett gräsligt barn. Vilken pappersbok jag ska tackla är inte klart än. Det bestämmer jag när det är soligt och jag ska läsa utomhus.

VM fotboll för damer slutade med en hedervärd bronsmedalj,vilket möjligen kan vara en tröst för att den inkräktade på Emma. Kvällens film var den mysiga Ya Ya- flickornas gudomliga hemligheter. Det underlättar att ha läst boken.


- Posted using BlogPress from my iPad

Telefonretur

Ikväll fungerade telefonen igen, men det tog 24 timmar tills växeln var reparerad. För att känna mig bekväm med lantliv behöver jag ha både fungerande telefon och internet. Fast det var rätt avkopplande att slippa telefon ett litet tag :).


- Posted using BlogPress from my iPad

lördag, juli 16, 2011

Telefonbefriad

Vi är ofrivilligt telefonbefriade sedan i eftermiddags, enligt Telias hemsida beror det på "utrustningsfel". Vad det nu ska betyda. Prognosen säger att det ska vara reparerat till kl 17:00 imorgon. Exaktheten i klockslaget gör mig misstänksam. Det är bara att hoppas att ingen behöver kontakt med sjukvård eller polis, eftersom mobilmasten inte har täckning här. Om något händer vill man ju helst inte behöva ta en 2-3 km promenad upp på en fjällkant för att kunna ringa. Utan Net1-internetabonnemang skulle vi verkligen varit helt isolerade. Det använder sig av NMT-nätet som på sin tid hade betydligt bättre täckning än 3G. En extra antenn på stugan ger en hyfsat snabb uppkoppling.

Ovälkomna husgäster

Det är lämmelår i år eller rättare sagt var det tidigare under maj-juni. Det är dessutom extremt mycket råttor också. Jag såg en fet brun skogsråtta i potatislandet ikväll. Enligt föräldrarna har råttorna av någon outgrundlig anledning gnagt av all blast på halva potatislandet och sedan dragit iväg med dem till komposten. Även om råttor är intelligenta verkar det ordningsamt i överkant. De har också bosatt sig på vindarna både i min friggeboda och i föräldrarnas storstuga. Trots råttskrämma hörde jag tydligt alldeles nyss ljudet av en råtta i väggen. Jag hoppas innerligt att de håller sig utanför stugan.

Barrskog på upphällningen

För ett par år sedan noterade jag att barrträden längs Vägen Västerut nere vid korsningen såg ofriska ut. Det har spridit sig upp och allt fler träd är antingen döda, döende eller pinniga med stumpar till grenar. Om det är granbarkborren som drabbat skogarna eller om det beror på den globala uppvärmningen vet jag inte, men det är inte särskilt roligt.

Gällivare

Så har årets egentliga semester börjat. Eventuella inbrottstjuvar som vädrar morgonluft ska veta att jag har lägenhetsvakt under min frånvaro - ha! Imorse flög jag till Gällivare, landade vid lunchtid. Soligt, men litet svalare, litet drygt 15 grader. Möttes av förtjusta föräldrar på flygplatsen.

Utöver att handla mat för två veckor (vi ska testa den nya nordiska dieten) shoppade vi kläder på en utförsäljning. Det är en butik som heter Spara och Slösa som går i graven och som etablerades i Malmberget medan jag fortfarande var i tonåren, senare flyttade den till Gällivare. Jag minns att innehaverskan vågade saluföra Marimekkokläder. Boutiquen uppfattades som litet finare på den tiden och var dyrare än andra klädaffärer. Att döma av de kläder som nu fanns att köpa med 90% rabatt, så har hon aldrig gett sig in på någon ordentlig rea. De flesta av plaggen härrörde från 80-90-talet! I varje fall hittade jag ett par svarta linnebyxor och ett par blå bomullsbyxor, som var helt okey, varken vintage eller  hopplöst ute.

Vi åt lunch också på en thairestaurang som finns här sedan några år tillbaka och som är riktigt bra. Det kulinariska utbytet har sannerligen förändrats också här. Jag minns när en pizzeria etablerades på 70-talet. Vid speciella tillfällen kunde man kosta på sig att äta där, men inte var det ofta. Länge var pizzerian den enda restaurang som erbjöd ickesvensk mat i den här delen av landet.  Att det nu finns thaimat är i sig inte konstigt, för 5-6 år sedan fanns både en kinesisk restaurang och en indisk. De blev dock inte långlivade, om det beror på att kunderna svek eller på att innehavarna fann vintrarna för kalla vet jag inte. Men thai verkar vara här för att stanna.

Numera har pizzakulturen utvecklats och fått en helt egen svensk prägel med fyllningar som ingen italienare skulle komma på idén att använda. Det vill säga svensk som geografisk beteckning snarare än nationell eller etnisk. Pizzeriorna drivs ju normalt idag av alla nationaliteter utom svenskar och italienare, vilket satt spår i form av säregna cross-overkompositioner. Skaparlustan verkar ändlös. Varför det inte går att få tag i genuin turkisk pide är dock en gåta.

Det tog tre timmar innan allt var inhandlat och vi kunde rulla vidare inåt fjällvärlden.

fredag, juli 15, 2011

Lästa böcker återuppstår

Bloggar man inte regelbundet blir det svårare att hålla andra delar av den i ordning, Jag upptäckte just att jag faktiskt inte lagt in lästa böcker under det senaste halvåret. Att rekonstruera den listan blir nog svårt. Lika bra att börja om där jag är i juli 2011. Så tokigt det kan bli.

lördag, juli 09, 2011

Close encounter with wasp ouch!

Stoppade ner högra foten i gummistöveln ikväll som stått ute på balkongen och när det tog emot trodde jag först att det låg en hopkorvad socka i den. Insåg sekunden därpå att det kunde vara ett getingbo! Det var det. Tårna fick några sting. Jag smorde in med höggradig kortisonsalva så att de inte ska svälla upp och så har jag tagit starka antihistaminer för säkerhets skull. Fy och usch vilket slut på den här vackra sommardagen.


- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Örsundsbro,Sverige