torsdag, december 24, 2009

Jul igen

Tiden rasar iväg. Undrar när jag får chansen att lägga till en post om mina två Istanbulutflykter? Och en bild eller två eller tre.

lördag, december 19, 2009

Eddie Izzard live om stage

Ja, han ser rätt liten ut. Gillar särskilt biten om Bayeuxtapeten, mac vs pc, och iTunes download.

Eddie Izzard på Hovet


GeoTagged, [N59.29582, W18.08260]

IPhone har gett livet nya spännande möjligheter. Jag bloggar direkt från Hovet. Här är fullt! Det sorlar förväntansfullt. Stora leenden. Två skärmar visar tweets från hela världen inkl publiken. Och när showen är igång skickar jag nästa post.

torsdag, december 17, 2009

Skokloster i kristyr och deg


Så är årets pepparkakshustävling i Salongens regi avklarad. Detta var den värdiga vinnaren.

tisdag, december 08, 2009

Voodoo Child och grönsakspaté

Bästa sättet att laga sju grönsakspatéer på en kväll raskt är att slanta morötterna i matberedaren och köra Voodoo Child med Rogue Traders på hög volyme i bakgrunden - eller hur? Tyvärr kan jag inte bädda in YouTube-videon med dem, eftersom funktionen är disabled. Så klicka på låttiteln för länk i stället.

Spotifylistan dedicerad till disco får fylla ut resten av kvällen.

fredag, december 04, 2009

Gråmulet

Inget utflyktsväder direkt, det ser ut att blir regn närsomhelst, och inte så ljust heller till följd av de lågt liggande molnen. Åtminstone vågar jag väl mig ut en vända upp och ner längs Istiklal.

Byggarbetsplats - igen!

Visserligen har jag hemma bott i en byggarbetsplats, eftersom husen omkring färdigställts efterhand på området. Nu har jag hamnat i en ny, men här är inte lika välisolerat så alla ljuden tränger in. Sisande från sågar och dunk från släggor ackompanjerar dagens arbete både uppe på mitt rum och nere i biblioteket.

Rummet vetter mot en bakgård och där renoveras två av grannhusen. Biblioteket vetter mot generalkonsulatets trädgård och där renoveras konsulatsbyggnaden samtidigt som ett nytt hus är under uppförande för forskningsinstitutets räkning. Det senare är förstås en positiv åtgärd, men innebär tidig väckning när byggnadsarbetarna kommer.

Ovan vid så mycket ljud som här finns har jag sovit dåligt de två första nätterna, men med extra stark kopp näskaffe på morgonen kvicknar jag till ändå.

torsdag, december 03, 2009

Det andra Rom

Så där, efter flera frenetiska, men misslyckade, försök att friställa en enda ynka vecka från möten av diverse slag, så lyckades jag till slut få det till stånd i december! Kanske inte den mest ideala tiden att besöka Istanbul, men beggars can't be choosers. När jag checkade in på flyget kom jag plötsligt ihåg nerresan i maj då jag hade fönsterplats och en stor, kraftig turkiska i 80-årsåldern med sin man satt på de andra platserna. Det var helt omöjligt för mig att ta mig på toa den gången, så visligen valde jag nu plats mot gången. Planet var inte fullsatt och jag hade lugnt kunnat ha utsikt som det visade sig, utan att få besvär. Men det kan man aldrig veta i förväg.

På väg av planet kom jag i samspråk med en svenska som visade sig vara anställd av Länsmusiken i Gävle. Hon var på väg ner med anledning av  ett samarbete med en turkisk och en svensk skola kring ett musikprojekt. Vi bytte raskt visitkort med varandra. På flygbussen slog sig en stadigt byggd äldre turkisk man ned bredvid mig och inledde omgående konversation. Han undervisade i risk management på arkitektundervisningen vid ett universitet i Pera nära Svenska Forskningsinstitutet. Av honom erbjöds jag lunch på torsdag om jag har lust med det i kantinan, dvs idag, fast idag åt jag lunch med en tidigare student som är doktorand i Antikens kultur och samhällsliv som är stipendiat vid Koc-institutet. Av mannen på flygbussen fick jag veta att Istanbuls kullar i själva verket består av jord och inte berg, därför håller de stora byggnaderna på att spricka eller glida iväg. Fatihmoskén var enligt honom mer eller mindre på fallrepet. Den försöker man rädda genom att skapa en konstgjord grund av armerad betong genom att borra och gjuta fundament.

Här på institutet har jag blivit inkvarterad i ett mysigt rum under takåsen, enda problemet var att släpa upp resväskan. På grund av tvingande möten krympte min arbetsvecka ihop till fem aktiva dagar i Istanbul. Fy så tråkigt tycker jag, två dagar tillbringar man ju med att ta sig upp respektive ner. Nåja, jag får utnyttja tiden väl. I förmiddags kom jag igång med att skriva, efter lunch läste jag någon timme för att sedan ägna 3 timmar åt den fördömda eposten. Imorgon ska jag fortsätta på förmiddagen med skrivandet, men sedan måste jag avsätta viss tid åt andra eftersläpande skrivuppgifter: en recension, redigera en uppsats för en antologi, redigera bildlista och korrekturändra en annan, för att inte tala om de 200 sidor med pedagogiska uppsatser som jag också har med mig att bearbeta. Sedan vill jag förstås ut på stan några timmar åtminstone, det vore ju fånigt annars att åka hit om jag bara satt på institutet.





Powered by ScribeFire.