fredag, juni 29, 2007

Sommar, sommar, sommar

Inte har jag hållit löftet om att skriva med almanackan i handen. Men rätt vad det är får jag tid till det. I tisdags lyckades jag slita mig från min vardag och flög upp till Gällivare. Där väntade mina föräldrar på mig och sedan dess är jag ordentligt installerad i sommarparadiset som ligger i en liten stugby vid namn Västra Kirjaluokta, 2 mil söder om Stora sjöfallet. Mina föräldrar har en sportstuga här, själv har jag en friggebod med livets nödtorft: en futong att sova i som dubblerar som soffa, ett skrivbord med stol, en bokhylla, en garderob. Dessutom har mina föräldrar trängt in två kylskåp och en elmangel. När jag anlände stod där även solstolar, men de förpassades vidare till ett förråd i vedboden. Från min pyttestuga har jag utsikt genom fjällbjörkars gröna skrud mot Langas som är mittsjön i Stora Lulevatten. På andra sidan reser sig en bergsrygg inne i Sarek. Mer följer, det finns inte så mycket att göra utöver att slåss med mygg, lyssna på sjöns bränningar, fåglarnas kvitter, promenera och laga mat. Lätt överdrift: min reseväska var full av böcker. På flyget upp läste jag klart den gräsligt spännande fantasybok som Eibon gett mig: The War of Flowers av Tad Williams. Den författaren vill jag läsa mer av. Tingeling svor faktiskt som en hamnsjåare och älvor vet jag nu är alls inte snälla.

torsdag, juni 14, 2007

För litet tid - för mycket att göra

När man rätt vad det är har väldigt mycket att göra och följaktligen mycket att berätta, så innebär det även att man inte har så mycket tid över att blogga. Jag lovar min trogna läsekrets att sätta mig ned med den senaste tidens almanacksanteckningar och göra något av det hektiska livet. Men nu måste jag arbeta, arbeta, arbeta...

lördag, juni 09, 2007

Att ta studenten

Min äldsta guddotter (i Uppsala, har en i Stockholm som är ett år äldre) har gått ut gymnasiet och igår inträffade ett megafirande som jag inte sett maken till. Utspring från Katedralskolan med studentmössa och eftersom hennes pappa är inspektor mötte en trupp glada Värmlänningar upp i frack och långklänning med nationsfana och trumpet för att bilda hedersvakt. Av dem fick hon en plunta i silver med nationsvapnet. Av oss andra hängdes om hennes hals, blommor, små gosedjur m.m.

Sedan åkte de runt stan på flak. Hon kom hem lagom när de första gästerna började anlända till den italienska buffén och firandet därhemma. Det var en blandad och rätt stor skara med allt från 65+ ner till kamrater i en studieförening som var något år yngre än henne.

Så roligt hade inte vi det på min tid.

Det värsta var att jag var så himla trött igår, värmen, uppemot 30 grader, och gårdagens arbetsdag och resa ovanpå det, att jag hade svårt att ens konversera sammanhängande. I varje fall var det en rolig fest om än litet vemodig, för nu ska flickan erövra livet och därmed lär jag se allt mindre av henne. Men så är tillvaron beskaffad.

onsdag, juni 06, 2007

Nostalgitripp

Det är roligt att läsa om Ruinlover's guidevardag, jag blir riktigt nostalgisk. Eja, vore jag där.

Men det finns faktiskt en reell möjlighet för mig att arbeta på Gripsholm respektive Drottningholm nästa sommar om jag skulle behöva det för att dryga ut min halvtidsinkomst. Gamla guider som kan rutinerna är alltid välkomna åter. Ibland uppstår också luckor i staben pga sjukdom, vid sådana tillfällen har jag tidigare ryckt in ibland och guidat ett par veckor eller så.

Huvudskälet till varför jag slutade åka på nostalgiska återbesök till Drottningholm och Gripsholm var att det varje gång av något skäl fanns en guide för litet. I stället för att ha en trevlig, ledig dag fann jag mig lojalt stående framför någon grupp visande den runt.

Mitt museilärarskap vid Gripsholm övergick när jag blev doktorand till att bli exkursionsledarens för konstvetenskapliga institutionen i Uppsala flera höstar. Nu är det någon annan som håller i det, men det gör inget, jag har fått löfte om att ta med C-studenterna till Helsingfors i stället i början av oktober. Jippii! Nästa gång Tallinn, därefter Riga är min hemliga plan. Åbo finns också. Billigt flyg med Ryan Air till London kanske med tiden. Det exkursioneras för litet i Uppsala.

tisdag, juni 05, 2007

Separationsångest

Idag var det fyra magisterventileringar, alla gick bra, men ack så vemodigt att skiljas. Inte bara en utan flera tårar darrade i en och annan ögonvrå. Flera av ventilanderna har funnits i min närsfär flera terminer nu och vi har trivs så bra tillsammans som grupp att det är riktigt sorgligt att den nu måste splittras. Hoppas de flesta ansluter sig till Facebook så blir det enklare att hålla kontakten för det vore kul. Ett par presenter fick jag också i avskedsgåva, vilket gjorde mig riktigt rörd och ökade separationsångesten. Tack kära ni för den uppmärksamheten, det värmde hjärtat, hälsa på om ni är i närheten av Uppsala. Jag passar på att komma med mitt favoritcitat vilket jag tycker är lämpligt i sammanhanget:

"At the end of the road they will ask me:
Have you lived? Have you loved?
And without saying a word I
will open a heart full of names"
av Pedro Casaldaliga

måndag, juni 04, 2007

En till "Bloggthing"

You Are 51% Feminine, 49% Masculine

You are in touch with both your feminine and masculine sides.You're sensitive at the right times, but you don't let your emotions overwhelm you.You're not a eunuch, just the best of both genders.


Hmmm, hur hänger detta ihop med föregående quiz-resultat? I varje fall är Yin och Yang i balans.

What kind of Goddess are you?

Ba'fatt:

***You Are Aphrodite!***
A total shining star with a ton of admirers (vardå?, vardå? visa mig?) And no wonder: you live life to the fullest!When things get bad, you can easily take off to a happier place. But occasionally, you need to deal with problems head on
What Goddess Are You?http://www.blogthings.com/whatgoddessareyouquiz/

Mera blogg åt Bi

Skälet till detta förtjusta utrop är att jag känner mig så glad över att återigen kunna avsluta arbetsdagen med att anförtro mig åt min blogg och därmed min lilla läsekrets. Det har känts tomt faktiskt alltsedan mitt Bredband-bortakort började krångla. Måste ta med det till Telenor och klaga.

Idag har jag ägnat 3 timmar åt handledning med tre inplanerade studenter och en som droppade in på vinst och förlust. Med tanke på hur sällan jag är på mitt rum måste Fru Fortuna ha varit med honom. Jag var tvungen att ransonera handledningen till förmiddagen och de jag hann med då för att hinna med andra arbetsuppgifter under eftermiddagen. Sedan åt jag en sen lunch med den sista studenten som var på besök, efter att ha svarat på epost litet snabbt.

Eftermiddagen var det inrapportering av Catharinas opposition och slutbetyg på uppsatsen. Dessutom behövde jag snickra samman en omtentamen. Detta tog mycket längre tid än avsett pga att en tidigare anställd (den rara Jeanette) dök upp med tårta varpå eftermiddagsfika utbröt. Vi träffas så sällan flera stycken i köket att vi blev kvar där mycket längre än vad som var meningen och det var ju så roligt att träffa Jeanette igen. En bra sak var att jag upptäckte att två av mina trevliga kolleger som är doktorander ska disputera 28/9 och 29/9. Kul! Då kan ju jag faktiskt utsträcka min vistelse och vara med om det efter Utvecklingskonferensen.

Allt sammantaget så blev jag tvungen att arbeta vidare fram till åttatiden för att hinna igenom den stora posthög, mest reklam, som anhopats i mitt brevfack, och för att hinna skriva ut de magisteruppsatser som ska ventileras imorgon. Fyra stycken säger jag stolt! Jabbadabbadooo!!! Men det var en fördel för det kom frågor från ett par B-studenter också som jag annars inte kunnat svara här hemifrån pga min Javaproblematik.

Och nu.....är det snussadags.

söndag, juni 03, 2007

Findus och Felix, Felix och Findus

Återigen lever jag mitt liv med en mikrovågsugn i hallen, vilket i sig är bättre än på 20-talet då man hade spritkök i stället. Men utbudet av frysta maträtter är mer begränsat än frysdiskarnas antal verkar utlova i butiken. Man äter sig snabbt igenom de som finns på 3,5 år, och inte bara en gång utan flera. Variationen är minimal, fisk med dillsås har varje producent. De står sida vid sida: Felix, Findus, Dafgård, ICA osv i en oändlig rad. Man kunde ju tycka att konkurrensen borde leda till att de försökte att profilera sig med egna signaturrätter - men inte! Merendels är det samma sak. Inte skiljer sig smaken åt nämnvärt den heller.

Om singelliv

Singelliv har en del nackdelar och en del fördelar. Till de senare hör att man inte någon att anpassa sig efter. Man kan göra precis som det behagar en själv. Det är dock så att vissa sociala aktiviteter förutsätter att man har en significant other att ta med sig, som t.ex. promotionsfesten.

När jag promoverades var jag renons på pojkvän och tog med mig mina bästa vänner i stället, men vi blev ju onekligen en udda triplett. Vanligtvis placeras man vid en bordsända, med en annan dam eller med något barn - möjligen som bestraffning för att man förstör för bordsplacerarna. Vissa bjudningar blir man bara inte inbjuden till som singel av det skälet att då går placeringen inte jämt ut. Har man själv kavaljer med sig blir det ofta mer dansat också och andra kvinnor betraktar en inte som ett potentiellt hot mot deras (nte sällan fiktiva) tomtebolycka.

lördag, juni 02, 2007

Magkatarr, promotionsfest och trevligt besök

Att mitt bloggande kom av sig nu igen de senaste veckorna beror inte på bristen på trådlöst i Lund. Min magsjuka som jag berättade om förut knöt sig till en latent magkatarr. Om man mår illa och får magknip när man minst vill det, så minskar det energinivåerna och viljan att bluddra av sig i en blogg.

Det börjar släppa nu sedan jag hittat Link, som visade sig ännu bättre än Losec Mups för min typ av magkatarr. Jag introducerades för Link kl 1 på natten på promotionsfesten av en medgäst när jag just var på väg att gå hem pga illamående. Hon hade med sig en ask i aftonväskan och bjöd mig på det och si - släppte inte magkatarren. Först jämförde vi dock noggrant symptomen innan vi enades om att pröva medicineringen. Ett stort tack till den för mig okända, eftersom jag inte kan erinra mig hennes namn.

Promotionsfesten var för övrigt mycket lyckad, fötterna gör fortfarande ont efter idogt dansande på höga klackar. Vi stannade till sista dansen vid 2-tiden innan vi avvek. Promotionsakten var också intressant, men lång. Å andra sidan, så fick min doktorshatt ut och se sig om vilket den inte gjort sedan jag började i Lund. Jag talade dessutom med Jane Goodall som en gång med sina TV-program om chimpanser fick mig att inse att kvinnor kan bli forskare. Även om jag till skillnad från henne valde en bekvämare bana än att studera apor i djungeln.

Utöver denna muntration så kan det intressera min lilla läsarskara att vår gemensamma vän C som jobbar på Skokloster hälsade på i Uppsala 23 maj på sin lediga dag. Det blev en trevlig skolkdag för min del, vi träffades till lunch tillsammans med min fd doktorand numera fil doktor. Vi slappade alla tre på en kajkant vid Fyrisån medan vi åt glass efteråt. Med tiden avvek fil doktor att skriva klar en uppsats, C uträttade ärenden och jag återvände hem för att skriva ut två magisteruppsatser.

Därefter återvände C till mötesplatsen som var mitt hem. Vi köpte jordgubbar och läste uppsatsutkast på en parkbänk i bästa sämja (det var hennes kursare, så jag visste att hon ville veta hur det gått). I godan ro handlade vi thai take away och jag dukade upp fint på balkongen - när det plötsligt slog mig att den film vi hade tänkt se till kvällen inte började kl 18 som jag ett tag i allmän förvirring fått för mig utan 17:30. C trodde den började kl 19... Nu var kl 17:20!

Vi lämnade maten där den låg och sprang som raska harar ner till biografen Spegeln där Pirates of the Caribbean Sea väntade oss. Vi skulle också träffat den nybakade fildoktorn ungefär vid den tid då vi hastigt lämnade vår middag. Men han väntade tålmodigt och något förvånat på oss, eftersom jag fram till dess under de sammanlagt sju år vi känt varandra lyckats upprätthålla fiktionen att jag aldrig kommer försent...

Vi hann kan jag tillägga att t.o.m. se trailers - och gå på toa innan. Se det var ett äventyr.

Annars har jag arbetat flitigt, med både ditt och datt, och även varit på projektmöte.

Trådlöst i Lund

Är det inte helt fantastiskt? Här har jag lidit i 3,5 år av att inte ha internet där jag bor och nu, sista veckan jag är här har BRF Fagotten rätt vad det är installerat trådlöst till slut. Bristen på internet i mitt lundensiska hem har hämmat mitt bloggande, eftersom det efter en tid blev tydligt att det bredband borta med kort som jag skaffat mig var litet för trögt.