lördag, december 30, 2006

Julkollaps

Även om jag inte blev sjuk lagom till julafton det här året, så insåg jag när jag började slappna av dan före dopparedan att jag egentligen nog var himla trött. Så jag har sovit en stor del av julhelgen och även en del av mellandagarna. Egentligen skulle jag skrivit flitigt på min antologiuppsats, men det blev mer kvartsflitigt om man säger så. Man måste ju dessutom vårda sig om sina sociala kontakter, vänner är viktiga.

Julafton-Annandagen ägnade jag åt mina föräldrar, åt julbord, löste korsord, öppnade julklappar, läste litet grann, tittade på Sagan om Ringen, följde med och hälsade på en av deras tidigare arbetskamrater som flyttat ut i nytt hus på landet. Jag är helt nöjd med klapparna, som bestod av en ny necessär av en modell som gör det möjligt att hänga upp den på en krok. Den har mängder med fickor invändigt och kan enkelt krokas upp på handtaget till resväskans julställning. En ny stekpanna har jag också fått, liksom en ny digital hushållsvåg. Uppmuntrar till kommande matlagningsäventyr. Det finaste var kanske det sidentäcke som jag länge åtrått, dvs stoppat med siden! Oerhört lyxigt.

De gångna mellandagarna har jag kryssat mellan mina egna vänner och deras vänner. Assisterat med granskning av en engelsk summary tillsammans med en väninna till te och kakor. Kelat med hennes råttor, jo, hon har sådana som husdjur, lånat DVD med en science fictionserie som dessvärre inte överlevde första säsongen. Förstår inte varför, Firefly är mycket bra. Har sedan dess träffat sammanlagt tre katter som visade stort, smickrande intresse för mig...vad det nu kunde bero på.

Varit på middagsbjudning hos ännu en god vän tillsammans med andra vänner och bekanta. Träffat min i Bryssel bosatta kusin på Arlanda som var in transit från sitt föräldrahem i Norrbotten på väg till Belgien. Varit på bio med ytterligare en god vän för att se Marie Antoinette och sedan haft postbiosittning hemma hos en av hans vänner. Inom parentes sagt gillade jag filmen. Ett ämne som kom upp var att i stället för nyårslöften utnämna teman för varje nytt år: en av deltagarna hade just avverkat det lekfulla året och funderade på att 2007 kunde ges namnet det lyxiga. Väntar just nu på ytterligare en god vän som ska hämta mig med sin bil för besök ute i en stuga vid Ekerö.

Är det konstigt att jag inte hunnit med annat än sporadiskt författande?

Förresten hittade jag ett värdepapper vid hemkomsten - ett anställningsbrev från min kommande nya arbetsplats. Nu väntar jag bara på att överklagningstiden ska vara till ända, den är tre veckor, så kan vi börja löneförhandla, diskutera höstens undervisning och annat spännande.

God jul och gott nytt år till världens alla bloggare och bloggläsare.

onsdag, december 20, 2006

Jullunch i kubik

Jag hyser stor tacksamhet mot mina tålmodiga studenter. Eftersom jag såsom tillhörande en ny sorts resandefolk måste planera i mycket god tid, så bestämde jag datum för handledningsträffar med mina studentgrupper redan i september. Mestadels fungerar det, för till all lycka är jag en frisk sort, men emellanåt uppstår olyckliga kollisioner. Jag missade den ovanligt tidigt lagda första julllunchen på konstvetenskapen första veckan i december pga ett tidigare planerat sammanträde med lika upptagna människor som därmed inte gick att flytta på. Sedan såg jag ut att missa jullunchen på min andra arbetsplats också pga handledningsträffarna.

Men hjärtevarma som de är tillät mig båda grupperna att rumstera om litet i almanackan. Igår handledde jag på förmiddagen mina D-studenter i stället för som tänkt var på eftermiddagen. Sedan var jag med om ett kursutvecklingsmöte och kl 14 kunde jag tillsammans med de övriga sätta mig ner och äta sedvanlig julkost. Det blev mitt livs i tid längsta jullunch för vi bröt inte taffeln förrän efter kl 22! Och trevligt var det.

Imorse hade jag dock lätt huvudvärk som jag åtgärdade med Alvedon, sedan var det bara att köra föreläsning som vanligt. Det blev inte riktigt optimalt, får försöka göra bättre ifrån mig. i morgon Inte hann jag tillräckligt långt, så det blir att inkräkta litet på postmodernismen. Eftermiddagen var jag helt enkelt tvungen att ägna åt att besvara epost och skriva ihop CFP-inbjudan, dessvärre hann jag inte mer än det. Väl hemma på kvällen prioriterade jag sen middag och att läsa klart den avhandlingstextbunt som en av mina doktorander ventilerar imorgon eftermiddag.

Det återstår därmed en hel del på min "att göra-lista", mest akut imorgon bitti är att kasta ner saker i resväskan och dammsuga hastigt. Sedan springa iväg till institutionen och göra i ordning tentan - för pinsamt nog flög den helt ur mitt huvud. Förslag på föreläsningsrubriker och läsanvisningar till vårschemat hann jag inte heller med, så det får jag tänka över och skicka iväg innan jag somnar. Det hade nog varit bäst att avstå från jullunchen, är min efterkloka tanke.

måndag, december 18, 2006

Uppsatser vart jag ser,,,

Ja, den rubriken summerar liksom tillvaron nu. Mina fem C-studenter har alla producerat text, fyra av dem nästintill färdiga uppsatser. Det återstår bara litet städning. Jag hann i förmiddags inte läsa igenom alla, bara två av dem, men jag lusläser två till ikväll och postar med kommentarer. Imorgon förmiddag blir det D-uppsatser som står på programmet.

Jo, förresten, förfrågan har anlänt från Uppsala - vill jag börja arbeta där? Svar JAA!!! Nu vidtager förhandlingar om tillträdesdatum och löneanspråk. Det förra blir nog 1 augusti av praktiska skäl. Har tittat på schemana och suckar lätt, bortsett från en del nya försök till hippa rubriker tycks innehållet och pedagogiken i princip vara detsamma som på min tid. It's time to rock and roll! Framförallt vill jag få ha synpunkter på lärmålen eftersom jag ska undervisa efter dem resten av mitt yrkesverksamma liv.

Nu ska jag läsa uppsatser, the show must go on!

söndag, december 17, 2006

Noa och jag

I Uppsala var det noll grader och frost på en träspång vid Centralstationen. I Lund är det samma väder som när jag for förra veckan, har jag varit härifrån eller är det en illusion? Kanske hallucinerar jag mitt Uppsalaliv? Men nej, jag tror inte det, mina blöta skor motbevisar hypotesen. Det är dåligt upplyst längs gångvägen från Scheelegatan till mitt lundensiska chateau, med svart asfalt blir näst intill omöjligt att uppfatta pölarna förrän man kliver i dem. Egentligen hade jag tänkt skriva ut C-uppsatsmanusena (fem st x 20-25 s) ikväll, men med droppsura skor kändes det inte som ett tilltalande alternativ. Så nu sitter jag här och tittar på ett skandalprogram om Folkpartiets skandalomsusade datorintrång - Johan Jakobsson lär till och med ha hackat in sig på partikollegers epost! Vart tog ideologerna vägen i politiken? Och var kommer alla falska strateger ifrån?

Järnspikar!

Jag har glömt min mobil hemma och här sitter jag på flygplatsen. Tur att jag skaffade mig en väckarklocka som komplement för ett halvår sedan. Undrar om det handlar om undermedvetet försvarsbeteende med tanke på att jag samtliga kvällar denna vecka måste läsa C-uppsatser, D-uppsatser och tre avhandlingskapitel. Då blir inte mycket tid över för någon form av socialt leverne. Till yttermera visso är mina tjänsterumsnycklar på avvägar, men med stor sannolikhet ligger de på skrivborde i Lund. Annars vet jag inte alls var de kan ha tagit vägen, men måste väl rumstera om på mina bord hemma i Uppsala när dessa fyra dagar avverkats. Det är strax boarding time och jag måste stänga av datorn. Den lundensiska julruschen är strax förhanden.

Stiltje på västfronten

Inget protokoll kom med posten i fredags. Det gör det mindre sannolikt att den tjänstetillsättningen blir klar före jul. Blir den inte det kommer det att dröja in på det nya året eller rentav in på nästa termin, eftersom universitet vanligen bommar helt under jul/nyårsuppehållen. Med tanke på att jag redan har inte bara en utan två anställningar i Lund, så har jag också två chefer och två arbetsledare som också vill veta hur det blir med vårterminen.

Igår ägnade jag mig åt att kopiera intygsbilagot fram till klockan ett, sedan promenerade jag med min mamma ut till mina föräldrar för att äta en mycket sen lunch. Var åter först fram på kvällskvisten. Idag präglas dagen av packning, nu ska jag ner och sköta min lundensiska fögderi ytterligare fyra dagar innan jag kan ta det lugnt. På roliga fronten: jag har en bunt kandidatuppsatser att läsa som är nästintill färdiga att läggas fram!!! Vi ska diskutera dem måndag eftermiddag.

fredag, december 15, 2006

Better safe than sorry

Såvida inte dagens post innehåller det efterlängtade protokollet från rekryteringsnämnden får jag inte ledigt den här helgen - heller! Då måste jag gå igång och kopiera bilagorna (intyg m.m.) till den ansökan jag lämnade in epostvägen igår till Stockholms universitet. För säkerhets skull.

Dags att fortsäta effektuera gårdagens punkter på arbetslistan. Hann även med att svara Catharina via epost fram på nattkröken. Ska delta i projektmöte från kl 13 idag, hoppas det går fort. Nu ska jag lägga in studenter i kurswebben, har inte hunnit med det den senaste veckan, och returnera böcker till UB. Sedan är det troligtvis lunchdags.

torsdag, december 14, 2006

Halvdagsrapport

Det visade sig att själva ansökan med meritförteckning kunde lämnas in via epost, så då gjorde jag det nyss efter att ha ägnat mig åt intensiv revidering. Tyvärr glömde jag skriva på den Till Rektor, men jag antar att ingen fäller mig på det. Jag får se till att det står på pappersversionen som inte behöver gå iväg förrän nästa vecka. Men då blir det mina föräldrar som får straffkommendering att kopiera alla bilagor. Hepp! Nu ska jag äta en försenad lunch. Jo, jag hann med att eposta min ena doktorand om registerfrågan. Den andras kuvert med avhandlingskapitel hinner jag möjligen med på vägen till mitt eftermiddagsmöte. Catharina hoppas jag kunna slussa in i programmet mellan mötet och middagen.

Dagens id

Idag vänder jag på det! I stället för att avsluta med att tala om vad jag gjort under dagen ska jag punkta upp vad jag ska göra. Så kan jag själv gå in här och titta i minneslistan:

1. För säkerhets skull snabbt sno ihop en ansökan till lektorat i Stockholm i arkitektur och bebyggelsehistoria. Det är nämligen sista ansökningsdag idag.
2. Posta denna + det lästa och kommenterade avhandlingskapitlet till en av mina doktorander
3. Hitta på föreläsningar till vårens B-kurs med utgångspunkt från schemats övriga rubriker och anbefalld kurslitteratur som jag dessutom ska välja kapitel för studenters läsning ur, litet knivigt blir det med tanke på att lärmål saknas...
4. Svara på Catharinas handledningsfråga
5. Returnera böcker till UB innan de skickar mig en räkning på dem (jo, så illa är det, jag är spärrad för nya lån)
6. Skriva inbjudan till CFP (Call for papers)för konferensen jag är projektledare för
7. Ringa den av mina doktorander som ska disputera i vår och ge förslag på snabbare registerhantering
8. Delta i förprojektmöte kl 15
9. Gå på middag hos en god vän (varför och varför lovade jag det???)
10. Egentligen börja läsa en tredje doktorands tjocka bibba med avhandlingskapitel, som ska ett avhandlingsseminarium kring den om en vecka, men jag tror knappast jag hinner med det idag.

Igår när jag skulle kolla fotnoter på Carolina på morgonen höll det projektet på att stupa pga Nobelpristagaren Orhan Pamuks besök - det var knöktjockt i A-salen där Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok står i referenshylla. Men litet bönande ledde till att jag fick gå förbi avspärrningarna och hämta den. Pamuk såg jag emellertid aldrig från min placering bredvid en kopiator i bibliografigången, men senare rapport avslöjade att han är jättelång, axelbred, slank och himla snygg - samt lagom oseriös, han fnittrade genom hyllningstalet och vinkade dessutom till publiken med båda händerna bakom ryggen på hyllningstalaren!

onsdag, december 13, 2006

Tips - Googles Picasa webbalbum

För den som gärna fotograferar och lika gärna vill göra bilderna tillgängliga på ett enkelt vis i sin blogg finns möjligheten att samköra Googles program Picasa 2 och antingen blogga bilderna eller klistra in en länk till ett webbalbum i bloggen (http://picasaweb.google.com). Så här:

tisdag, december 12, 2006

Vänstra sidans problem

Jag tror jag vet varför jag a) har mycket mer välutvecklade muskler längs ryggens vänstra sida och b) samtidigt är stelare där. Det beror på mitt resväskesläpande till och från flygplatser. Eftersom jag är högerhänt behöver jag ha den handen fri att ta fram plånbok, bära paraply, kånka på matkasse eller vad det nu kan vara. Då återstår bara vänsterhanden att släpa resväskan med. Nu när jag vet att resväskesläpande är en muskelbyggande aktivitet ska jag hädanefter fördela gracerna lika och använda också högerhanden. Jamän!

Blogggenomgång

Jag har ingen aning om vad klockan är, har just suttit och läst vänner/studenters (tycker det är ett utmärkt sätt att förvärva nya sådana av det förra slaget) bloggar och haft roligt. De skriver så underhållande och kvickt till skillnad från mig, men det bjuder jag på. Idag har jag setat i Stockholm och arbetat synnerligen flitigt, har dessutom läst två inledande kapitel i en bok och inser att det måste inarbetas fotnoter till den. Han tänker som jag författaren, det betyder att jag tänker rätt om en massa principiella frågor rörande arkitektur! Hurra! Hurra! Hurra! (Skånskt trefaldigt leve om någon nu trodde det saknades ett hurra).

måndag, december 11, 2006

Helgledig

Sistlidna helg kom jag till en punkt då jag faktiskt blev tvungen att ägna mig åt andra människor och inte bara åt arbete. Lördagen ville min mamma gå ut med mig och för att börja julshoppa. Med tanke på hur tålmodigt hon denna höst gått med på att ge markservice och tvätta den tvätt jag inte har haft tid med att tvätta själv kunde jag bara inte säga nej. Sedan skjutsade jag hem henne, åt middag med mina föräldrar, hjälpte min pappa med att identifiera diabildsmotiv - tro det eller ej, de katalogiserar alla mina 14.000 diabilder som det blivit genom åren och digitaliserar dem nu åt mig. Merparten föreställer byggnader och målningar.

Denna den andra adventssöndagen deltog jag i mässan, gick ut med två goda vänner efteråt och fikade. De övertalade mig att ät lunch med dem också och att gå på biomatiné, dock inte the swashbuckling kind utan en högkulturell tysk film - De andras liv. Den handlar om östtyska Stasi-samhället och var fantastiskt bra, utmärkt skådespeleri, utmärkt scenografi och en rörande handling som väckte allehanda filosofiska, etiska och politiska tankar till liv - för att inte tala om paralleller till vår tid och hur skör frihetens tråd kan vara. Rekommenderas varmt.

Denna dag måste jag medge att jag ägnade åt mig, på förmiddagen gick jag på massage. Det är faktiskt mycket friskvård för mig som tillbringar så mycket tid vid datorn. Jag var stel som en pinne på vänstra sidan av kroppen och tillsammans med massösen försökte vi komma på vad jag gjort för att bli det. Sushi till lunch fick mig att känna mig ännu sundare. Hem och tackla artikeln igen, hade tänkt arbeta hela kvällen med den, men så blev det inte.

Vid halvniotiden ringde en väninna som jag inte har talat med på flera månader. Skamlöst pratade vi fram till halvelva och bytte nyheter, beklagade oss, och pratade av oss. Hon långpendlar hon med, jag hoppas att även hon kan meritera sig tillbaka hem igen vilket jag hoppas blir fallet för min del alldeles snart. Som vanligt har mitt sociala liv klumpat ihop sig på begränsad tid, mer följer senare i veckan. Imorgon ska jag till Stockholm och ämnar sitta mycket koncentrerat och skriva där - dvs vid mitt arbetsbord på min tredje arbetsplats.

torsdag, december 07, 2006

Mingel som kunskapsform

Man lär sig mycket när man reser, särskilt om man är socialt lagd. Min medresenär på flygbussen skulle med samma kvällsflyg som jag. Att stå i regnet och invänta en buss som aldrig kommer leder närmast automatiskt till bildande av en tillfällig pakt mot livets eländigheter. Väl ombord tog samtalet fart riktigt rejält. Det visade sig att hon arbetade på ett reklamföretag i Östersund som heter Begripligt. Skälet till att även hon väntade på flygbussen vid Ideon berodde på att hon varit där för att hålla föreläsning.

Hennes företag saluför något så fascinerande som Mingelskolan, dvs de lär ut hur man minglar strukturerat under handledning. Det ni! Vi svenskar är dåliga på att mingla. Vi står gärna och trycker blygt i ett hörn eller flockas med våra närmaste bekanta i stället för att ta tillfället att träffa nya människor vid sociala evenemang. Vi utmärker oss också för att vara trögrörliga i mingelsammanhang, vi står för länge och pratar med samma personer. I Mingelskolan får man lära sig nya mingelvanor som hjälper en att skapa spännande och nyttiga nätverk.

Ni förstår att jag liksom bara sög i mig denna kunskap som jag fick ta del av. Hädanefter kommer jag att se på mingling med en helt ny, kanske mer professionell, blick och ta den mer på allvar. Innan vi skiljdes på Sturup, jag skulle ju bagagedroppa, medan hon skulle ta med sitt i handen, konstaterade min medresenär att regnet haft en god konsekvens med sig - vi hade fått chansen att mingla framgångsrikt. Japp! Det var därför jag fortsatte av bara farten och konverserade paret bakom mig, jag ska bli en framgångsrik minglerska.

Det visade sig lustigt nog, livets synkroniciteter är märkliga, att hon hade kontakter med ett stylingföretag (kan man nog kalla det) som heter Stylt och finns i Göteborg. Min ena doktorand skriver faktiskt om detta företag i sin avhandling! Besynnerligt. Hon hade varit på mingelparty i deras nya lokaler i Göteborg, de blomstrar tydligen. Det som mest imponerat på henne var det chokladfall i fyra avsatser som var huvuddekorationen. På en sarg runt om stod skålar med frukt och jordgubbar som man kunde ta och doppa i chokladen. Alla fylkades kring denna plats.

Skälet till detta starka intryck var den aromatiska doft som chokladfallet svepte över deltagarna, det speciella ljud som det åstadkom och den trevnad som skapades då gästerna stod och artigt hjälpte varandra torka bort choklad ur ansiktet. Vi enades om det här måste vara en ny trend på gång där fler sinnen får samverka på en sensuellt vis för att skapa behagliga upplevelser - bort från okularocentrismen och in med det multisensoriska som jag brukar säga till mina studenter när det gäller arkitektur.

Röd våg

En kollega myntade idag detta begrepp som karakteristik på en dag då allting går fel. Passar utmärkt. Imorse hängde sig datorn ohjälpligt i början av undervisningspasset. Den stod på 9:23. Jag prövade allt för att få igång den men inget hjälpte. Min andra kollega som undervisade tillsammans med mig skötte studentredovisningarna, medan jag meckade med datorn. Till slut gick jag efter tio minuter ner och hämtade vår IT-ansvarige. När vi kom upp hade den dumma datorn vaknat till liv förstås!

Efter undervisningen begav jag mig iväg till en arbetslunch med planläggning inför Utvecklingskonferensen. Åt pastasallad a la greque, dvs med fetaost. Resten av eftermiddagen admin i form av kursredovisning. Dags att bege sig till min bostad här nere. Det regnade, till all lycka låg paraplyet i handväskan. Städade upp litet, stoppade ner en del saker jag glömt lägga i resväskan tidigare. Tittade på klockan och kom fram till att jag nog utan besvär skulle hinna med den tidigare flygbussen.

Det regnade fortfarande. Allt fuktigare om fötterna, särskilt efter att ha råkat kliva i en del pölar pga mörker, travade jag iväg mot hållplatsen på Ole Römers väg. I god tid hade jag lyckats identifiera hållplatsen och där stod jag nu och slogs med mitt fladdrande paraply i regnet och blåste. Och stod. Och stod. Och väntade. Och väntade.

En resenär till dök med tiden upp. Vi väntade, vi väntade, och blev allt blötare - hon hade inget paraply, men ingen buss kom. När det gått tio minuter efter avgångstid började vi diskutera den frånvarande bussen. Allt blötare blev vi. Tjugo minuter efter avgångstid tog jag fram mobilen och ringde Skånetrafiken. Mannen i andra ändan lät förundrad, bad om mitt telefonnummer och lovade ringa upp när han tagit reda på vad som hänt bussen. Två sekunder senare kom den faktiskt. Sällan har en buss sett så vacker ut. Torr var den invändigt också. På grund av trafikstockning i centrala Lund hade den blivit kraftigt försenad.

Väl framme vid Sturup slutade det inte där. Baggage drop hade förstås hunnit stänga precis och skulle inte öppna igen förrän en timma före planets avgång. Hallen var full av semesterresenärer på väg till främmande land som satt överallt där det fanns något att sitta på. Först köpte jag en grillkorv med bröd på Pressbyrån och godis. Det kände som om jag förtjänat det. Jag ställde mig resignerat vid Baggage drop längst fram i den kö som ännu inte bildats. Efter ett tag kom ett trevligt äldre par och ställde sig efter mig. Vi konverserade om ditt och datt medan vi väntade. Väntan är min arvedel i livet börjar det kännas som.

En stor skylt annonserade att nu kunde man id:a sig med fingeravtryck, ett i Baggage Drop och ett vid gate - inget fotoID nödvändigt. Kul tänkte jag. Det kan ju kompensera för de dyngsura fötterna och den halvtimmeslånga väntan att få lämna sitt bagage. Men tro det eller ej, den förbaskade fingeravtrycksmätaren vägrade att fungera när jag parkerade mitt finger på den. Den var stendöd. Fram med körkortet. När kvinnan bakom om mig prövade hände något, apparaten började blinka frenetiskt, men inte hon heller nådde hela vägen. Hon var för torr om fingret hävdade avläsaren. Där lämnade jag denna fascinerande apparat med ett fnys.

Nu väntar jag på ett plan, gångtuben ut har inget i andra ändan och det borde ha stått där sedan en halvtimme tillbaka. Minst. Förseningar är också dagens melodi vid sidan av krånglande elektronik.

onsdag, december 06, 2006

SkitWord

Bäst att lägga till ett versalt W så betydelsen står klar. Min ograverade admindag då jag skulle hunnit så mycket blev till en kamp mot Microsoft Words idiotiska handlande utan min förskyllan. Jag skulle "bara" fixa det sista på samlingsvolymen av högskolepedagogiska rapporter från i höstas. Det föll i november därför att dumWord av någon för mig oklar anledning omformaterat alla rubriker i nivå 2 till rubriknivå 1! Vilket ledde till en ytterst bisarr 10-sidig innehållsförteckning när jag skulle autoskapa en sådan.

Min tid hade då runnit ut för sånt arbete och jag fick vänta till nu. Öppnade dokumentet och kunde konstatera att inte bara rubrik 2 var felformaterad, utan alla punktlistor hade omvandlats till vanlig text och dessutom hade rubrik 3 fel typsnitt genomgående. Argggghhhh!!! Det var bara att börja om på nytt igen med hjälp av Visa Disposition.

Med tiden blev jag klar med det och bad därefter en databegåvad kollega om råd när det gällde mitt andra bekymmer. Adobe Acrobat upphörde i november att vilja kommunicera med mitt Wordprogram, däremot har det gått utmärkt att pdf:a andra filer. Med tiden hade jag tre datakunniga personer kring mig som föreslog allt från möjliga enkla lösningar till tämligen drastiska av formateringsart. De enkla funkade inte och de drastiska var jag inte intresserad av. Per telefon fick en av dem tag i en fjärde som faktiskt lyckats få AA och MW att tala med varandra igen på hans dator relativt enkelt.

Problemet var att MSWord helt på egen hand hade inaktiverat de dll-filer som AA behöver för sina plug-ins. Lösningen var att gå in i MSW information om Word och där aktivera dem igen. Nu tycktes allt frid och fröjd, jag pdf:ade mitt dokument nöjd och glad, och skickade det till den tjugomannastarka mottagargruppen. Sedan skulle jag snabbt försöka hinna med litet kursredovisning för densamma - och då upptäckte jag att det var en rapport för litet i samlingsvolymen. Arrrgggghhh nr 2!

Kontrolläsning avslöjade vilken det var, en vidare undersökning i mappen där den låg avslöjade att avsändaren sparat den på ett sådant sätt att den inte var doc-taggad. Alltså gick det inte att öppna den inifrån masterdokumentet eftersom Word inte såg den. Jag prövade med att helt enkelt skriva till .doc efter dess namn och se, dök den inte då upp snällt synlig. Detta problem kan bero på tre saker: avsändaren har en Mac som inte taggat rätt, avsändaren har någon form av Open Office eller liknande eller att avsändaren petat in en extra punkt i dokumentnamnet och då tror datorn att allt som följer därpå är en tagg till ett konstigt okänt program. Vad som var för handen här har jag inte orkat ta reda på.

När jag nått så långt fick jag lämna allt för att springa till ett sammanträde kl 16, återvände kl 18, samlade in min dator och litet andra papper och gick hem. Här har jag i lugn och ro redigerat den felande rapporten eftersom den inte omformade sig efter mallen automatiskt och skickat ut en ny, fullständig slutvolym. Nu är det dags för en sen middag, sedan ska jag packa eftersom jag flyger hem imorgon kväll och inte har något hål under dagen för den sortens sysselsättning. Går det tillräckligt snabbt kanske jag hinner med ytterligare en redigeringsuppgift ikväll, som jag skulle gjort idag men inte hann pga av denna kedja av felaktigheter.

tisdag, december 05, 2006

Smäckad dag

Vad jag skulle behöva är vad jag får imorgon - en hel oinbokad arbetsdag att hinna ikapp både det ena och det andra. Idag var en styckad dag, gemensam föreläsning med kollega på förmiddagen, eposthantering, lunch, ett par timmar till litet mer eposthantering, ytterligare ett par timmar kringvandrande mellan diskuterande studentgrupper. De verkade ta itu med sin uppgift med stor frenesi i de flesta fall, efterläsningen sker på torsdag.

Jag hör inte riktigt till den sort som klarar av att utnyttja tiominutershålen utan att bli okoncentrerad. Men imorrn blir det andra bullar av. Några egna funderingar eller tankar har liksom inte haft tid att utvecklas.

måndag, december 04, 2006

Undervisningssnärj

Igårkväll råkade jag åter ut för insomna och låg vaken fram till 2-tiden innan jag slocknade. Imorse när jag vaknade kändes det som om något slagit mig mellan ögonen med en klubba. Jag var såååå trött att jag hade problem med att begripa hur jag skulle slå på lamporna i föreläsningssalen, koppla ihop datorn med projektorn osv. Värst var nog att jag blev litet ostrukturerad under föreläsningen. Sjutton också, men ibland är det så, jag var i varje fall där. Man ska glad över det lilla. Hoppeligen blir det bättre imorgon.

Efter litet noggrann efterforskningar har jag kommit fram till att den ansökan till FORMAS som jag hade tänkt jäkta fram till den extra utlysningen 11 december sannolikt mår bättre av att få vänta till i maj. Ett par medsökande blir inte klara med sina examina förrän i februari-mars och det försvagar chanserna att få projektmedel. Det taktiskt bättre att vänta. Jag är medveten om att ett halvår är långt i dens liv som inte har något omedelbart arbetsinriktat att ta tag i under våren, men samtidigt om chanserna ökar är det i slutändan värt det. Under mellantiden coachar jag gärna debutanterna i detta med ansökningsskrivande och annat.

söndag, december 03, 2006

Det är advent

Fast jag måste medge att jag nog aldrig har haft så litet juliga känslor som det här året. Det beror på att jag sitter och ugglar i ett litet möblerat hyresrum, stort som ett studentrum ungefär. Det lämnar inte mycket plats för mikromotion. Adventselljusstake har jag i varje fall. Den köpte jag förra hösten för att pigga upp mig. Adventsmässa har jag varit på i St Lars. Men det är inte riktigt samma sak som att vara himma! Där har jag en adventsstjärna i fönstret varje år som är lika gammal som jag. Den har hängt i mina föräldrars hem sedan jag var lindebarn. När min mamma ville ha en ny och tänkte kasta den gamla övertog jag den raskt.

Igår blev det till slut inte skrivet så mycket, vare sig av det ena eller andra. Jag kom fram till att vad jag behövde var att läsa litet skönlitterärt, spela litet datorspel sedan i övrigt tänka och planera. Det måste man också göra, det går inte bara att agera och reagera. Idag blev det mer av riktigt arbete, jag har byggt en lagom lång PP om arts & crafts/art noveau för morgondagens föreläsning. Däremot har jag svårt för att förbereda det som ska ske på tisdag, jag har nämligen svårt för att hålla mer än en föreläsning i huvudet.

lördag, december 02, 2006

Halvledig helg

Nu har jag en ögonskenligen ledig helg, men jag inser förstås att jag behöver bearbeta min Bernadotteuppsats och dessutom bidra litet mer till kursplaneringsuppgiften på den nätkurs i pedagogik som jag går. Men innan dess ska jag gå till ICA Tuna för att handla och panta petflaskor. Så har jag ju också fått ha sovmorgon, ätit frukost i sängen och tittat på Doctor Phil på 4+ (barnprogrammen vid den tiden var riktade till allt för små barn, annars försmår jag dem inte)! Det känns rätt luxuöst. Att fortsätta läsa Jonathan Strange and Mr Norell vet jag inte om jag törs, jag kan fastna i det och då blir det inget av de andra nödvändiga projekten. Sedan var det ju den där ansökan som ska vara inne 11 december... Därmed krymper den lediga tiden väsentligt.

Idag ska jag ha min nya stickade Staff-klänning som jag mesmeriserat köpte på Kanorika i torsdags. Den har massor med lurv både nedtill, som ärmmuddar och runt halsen, vilket känns extra gosigt. Färgen är dess största nackdel, spräcklig i gammelrosa och vitt, men det var den enda som hade M kvar.

Min stukade fot gjorde rätt ont igår, men av min pappa fick jag lära mig som barn att fotledsstukningar går över fortare om man använder foten. Annars stelnar den bara. Då tvivlade jag på det, men nu i vuxen ålder är det lättare att ignorera intial smärta och stelhet och bara traska på. Så det var vad jag gjorde. Två timmars föreläsning, faktiskt av monologisk art för att hinna med att förklara ett minimum om arkitektur och historism, då jag stod och vandrade runt hela tiden drog sitt strå till stacken. Efter det kändes fotleden mycket bättre.

Eftermiddagen ägnade jag åt utvärderingen av forskarhandledarutbildningen inför nästa kursstart som två av kollegerna drar igång nästa vecka. Vi möblerade om rejält i arbetspassen, men det tycktes mig som vi kom fram till ett mer transparent upplägg. Läste och besvarade sedan eposten, lade ut förmiddagens föreläsning på nätet och gick till min andra arbetsplats. Ägnade sedan hela kvällen åt en av mina magisterstudenter som behövde konstruktiv hjälp i sitt arbete. Åt middag, tittade på the Bone Collector och somnade.

Måndag har rekryteringsnämnden sitt sammanträde. Så får vi se.